Skolvalets historia

#, #

Friskolereformen, som gjorde det möjligt för andra än kommuner att driva skolor, genomfördes 1992. Samtidigt infördes det fria skolvalet, som gav eleverna rätt att välja skola. I dag går var femte förskolebarn, vart åttonde grundskolebarn och var fjärde gymnasieelev i en fristående verksamhet.

128959870 (1)

De första friskolorna

Åren före friskolereformen och införandet av det fria skolvalet var det en het debatt i Sverige om centralstyrning eller decentralisering. Det togs också flera initiativ för att försöka påverka politikerna att tillåta alternativa skolor.

I den lilla orten Drevdagen i Älvdalens kommun i Dalarna startades Sveriges första friskola, efter att kommunen lagt ner byns skola 1983. Föräldrarna inledde en skolstrejk som varade ända till 1989. Byskolan drevs av engagerade föräldrar med hjälp av donationer, men till sist gavs tillstånd att starta en friskola på försök, som drevs som stiftelse.

Ett annat tidigt initiativ var förskoleföretaget Pysslingen, som startade 1984. De mötte stort motstånd från staten, men lyckades ändå driva några förskolor under åren 1985-1991, genom arbetsledningsentreprenad. I dag har Pysslingen ett hundratal förskolor och mer än 2 000 medarbetare, i över 30 kommuner.

Skolpengen

För att skapa en rättvis finansiering av fristående skolor infördes skolpengen, en summa pengar som skulle följa med eleven till den skola hon eller han valde. I början kunde kommunerna ge friskolorna en mindre summa än de kommunala skolorna per elev. I dag ska samma resurser fördelas på lika villkor till alla elever, utifrån kommunens genomsnittliga kostnader per skolelev. Om en elev byter skola följer skolpengen med till den nya skolan.

Det har alltid funnits skolor i Sverige som har drivits av andra än staten eller kommunerna, men före friskolereformen var de mycket få. Eftersom skolorna inte fick ta del av kommunens skolbudget var de tvungna att ta ut terminsavgifter av eleverna och det var därför i princip bara de rikaste familjerna som hade möjlighet att låta sina barn gå där.

I dag får inga skolor ta ut avgifter av eleverna, just för att alla ska kunna välja skola på samma villkor. Det enda undantaget från den regeln är de tre riksinternatskolorna, som lyder under särskilda regler i skollagen.

Friskolornas utveckling

De första åren var det väldigt få elever som kunde välja en fristående skola, eftersom det bara fanns på ett fåtal platser i landet. Läsåret 1992/93 var det endast 1 procent av grundskoleleverna och 1,7 procent av gymnasieeleverna som gick i friskola. Nio år senare var andelen 5 procent för grundskolan och 6,1 procent för gymnasieskolan.

Därefter har utvecklingen gått fort och allt fler föräldrar och elever gör ett aktivt val, oavsett om de väljer en kommunal eller fristående förskola eller skola. Flera undersökningar visar att en majoritet av både föräldrar och elever vill ha rätt att välja. Läsåret 2012/13 var det 13,3 procent av grundskoleeleverna och 26 procent av gymnasieeleverna som hade valt en fristående grundskola. Samtidigt gick nästan 20 procent av alla yngre barn i en fristående förskola.

Dela på Linkedin Dela på Facebook Dela på Twitter