Skolor som bryr sig

#

Praktik för nyanlända lärare, sommarskolor så man inte glömmer bort svenskan och tydliga förväntningar på eleverna. Friskolorna bidrar på många olika sätt till integrationen.

DN-bryrsig

FRAMTIDSGYMNASIET
Hjälper ungdomar genom skoltiden.

FRAMTIDSGYMNASIET I GÖTEBORG var förut lite av en elitskola, dit barn från välbärgade familjer sökte sig. Intagningspoängen var skyhög och likriktningen bland eleverna stor.

När Jörgen Frohm blev rektor för tio år sedan och frågade personalen vad de ville ha ut av sin arbetsplats, fick han svaret ”fler utmaningar”. Visst, sade Jörgen, vi ger oss på den största utmaningen av alla – vi tar oss an de elever som ingen annan vill ha. Därmed inleddes skolans specialisering mot elever från utanförskapsområden, och på senare år även nyanlända flyktingungdomar.

– Många av våra elever är vana att mötas av låga förväntningar; man tror inte att de ska klara något vilket syns i ögonen. Ställer man däremot krav och har höga förväntningar växer de, säger Jörgen Frohm och refererar till en undersökning som visar att en tredjedel av Sveriges gymnasielever hoppar av gymnasiet, varav nästan alla säger ”det är ändå ingen som bryr sig”.

– Om man i stället signalerar ”jag vill att du ska vara här”, händer något. Man måste också vara snabbare med åtgärder. Det är försent med ett utvecklingssamtal efter en termin där man påpekar att eleven har dålig närvaro. I stället måste man kvickt komma till rätta med problem.

Skolan jobbar också aktivt med mål och resultat.

– Når vi inte målet, som kan vara att ha viss närvaro eller ta examen, backar vi, ser efter vad som blev fel och övar mer tills vi når målet.

Inomhusmiljön på gymnasiet gör också sitt för att hjälpa eleverna mot målen. Väggar är glasade så man ser varandra, och alla har rast samtidigt. På så vis blir det svårt för elever att dröja sig kvar i korridoren.

Jörgen berättar att ungdomarna som har flytt från krig oftast är ambitiösa och har stark motivation att lyckas i skolan. Startsträckan är lite längre för ungdomar med socioekonomisk svaghet som har hamnat i ofrivilligt utanförskap, men enligt Jörgen kan alla ungdomar klara examen i den svenska gymnasieskolan om de ges rätt förutsättningar.

– Många har gått nio år i skolan, men har bara betyg i enstaka ämnen. Ändå klarar 60 procent av våra elever gymnasiet på tre år. Skolan är enda vägen till ett stabilt liv, menar Jörgen.

– Därför är det helt avgörande att tro på ungdomarnas kapacitet. Vårt mål är att eleverna ska lyckas, och det gör de hos oss.

ACADEMEDIA
Har tagit emot 108 lärarpraktikanter.

HÖSTEN 2015 KOM Academedia överens med Arbetsförmedlingen om att ta emot minst 100 nyanlända på arbetspraktik inom tre år. Efter bara drygt ett år har 108 nyanlända fått praktik på förskolor, grundskolor, gymnasier och vuxenutbildningar inom skolkoncernen.

De flesta har praktiserat som lärare, men här finns också administrativ personal och vaktmästare. Linn Johansson, ledare för projektet och ansvarig för Integrationsfrågor hos Academedia, berättar:

– Det finns många vinster med arbetspraktiken. De nyanlända lär sig språket och får kontakt med svenskar, samtidigt som de lär sig hur den svenska skolan fungerar.

Arbetet och pedagogiken här skiljer sig ganska mycket från till exempel i Syrien och Irak. Nyanlända elever får lärare som talar deras språk och vi får kompetenta lärare som förhoppningsvis kommer tillbaka till oss när deras utbildning har validerats. Och det är alltid bra med många vuxna i skolan.

”Att nyanlända lärare
snabbt kommer ut i arbete
är viktigt, och det gynnar
hela samhället eftersom det
råder stor brist på lärare.”

För att hjälpa praktikanterna vidare efter praktikperioden ställer Academedia krav på de skolor som tar emot nyanlända lärare – handledaren ska ge en god inblick i arbetet som lärare och göra en skriftlig bedömning som praktikanten kan ta med sig till nästa skola. Och flera praktikanter har blivit kvar.

– Många av de skolor som har haft praktikanter har kunnat ge dem en timanställning efter den halvårslånga praktikperioden, berättar Linn.

Projektet pågår ett år till, och Academedia är nöjdamed projektet.

– Att nyanlända lärare snabbt kommer ut i arbete är viktigt, och det gynnar hela samhället eftersom det råder stor brist på lärare, säger Linn.

 KUNSKAPSSKOLAN I ÖREBRO
Ordnar sommarskola i svenska för ungdomar.

NYANLÄNDA UNGDOMAR SAKNAR oftast kontaktnät och vänner, och blir lätt ganska ensamma. Risken är stor att ensamheten blir ännu mer påtaglig under sommarlovet. Dessutom finns det risk att man glömmer sina nyvunna kunskaper i svenska om man inte får öva på hela sommaren.

” Vi erbjuder alla våra
nyanlända elever, och även
elever som har bott här längre
tid, svensklektioner i de
vanliga skollokalerna.”

Kunskapsskolan råder bot på båda problemen, genom att starta sommarskola för nyanlända. Rektor Mats Barlow på Kunskapsskolan i Örebro berättar om bakgrunden till skolans sommarskola:

– Vi vill gärna att våra elever i år 9 ska klara så mycket svenska att de kommer in på en yrkesinriktad gymnasieutbildning direkt. Svenskan är grunden för allt, kan de inte språket tillräckligt kan de inte tillgodogöra sig några ämnen. Därför satsar vi på just svenska under sommarskolan. Dessutom vill vi bryta isoleringen för den som inte har så mycket att göra om dagarna, kanske är skolan det enda man har att gå till. Elevernas boenden ordnar också aktiviteter under sommaren och det här är skolans bidrag.

Praktiskt fungerar sommarskolan så att lärarna senarelägger sina semestrar så att de kan stanna kvar ett par veckor in på sommarlovet.

– Vi erbjuder sedan alla våra nyanlända elever, och även elever som har bott här längre tid, svensklektioner i de vanliga skollokalerna. Det är frivilligt att delta, men många har redan anmält sig till en av de 40 platserna.

Mats Barlow vittnar om positiva reaktioner och berättar att sommarskolan fyller en viktig funktion.

– Det finns ganska många som tycker det är jobbigt med sommarlov, när alla försvinner iväg och man är ensam kvar i stan. Då kan det kännas skönt att ha en skola att gå till, att vardagen och språkinlärningen fortsätter.

 

TEXT: Nella Bergström FOTO: Respektive skola

Artikeln är hämtad ur DN-bilagan Friskolor gör skillnad, 2017. Läs alla artiklar ur bilagan här.

Dela på Linkedin Dela på Facebook Dela på Twitter