Skolan som byns hjärta

#

DN-vargen

Friskolor bjuder på en mängd olika pedagogiska inriktningar, och när den kommunala skolan lägger ner kan det vara friskolan som håller liv i byn. Ofta är det engagerade föräldrar och lärare som driver skolorna, med gott resultat. Vi har besökt tre friskolor som sällan kommer till tals i debatten.

Friluftsskolan Vargen

FRILUFTSSKOLAN VARGEN i Kiruna startades 2004 av fem friluftsintresserade lärare. Skolan satsar på att bygga samhörighet och trygghet genom utflykter i vildmarken som omger Kiruna. Varje höst och vår får barnen göra olika utflykter med övernattningar i naturen, vilket svetsar dem samman som grupp.

– Fyrorna får vara ute en natt, femmorna tre nätter, och i nian är man ute en hel

vecka. Nu senast besteg vi Kebnekaises sydtopp, vilketblir som ett examensprov i sammanhållning och laganda, berättar Jörgen Lindmark som sitter i skolans bolagsstyrelse, är lärare i samhällsämnen och spanska och har varit med sedan starten. Skolan kom till då några lärare som hade barn på före detta Ur- och Skur-skolan Vita Viddernas Barnskola, Kirunas första friskola, skulle gå vidare till mellanstadiet. Det fanns ingen mellanstadieskola med utomhuspedagogik, så lärarna startade en.

”Det vi ser är att friluftslivet
och de gemensamma strapatserna
påverkar gruppen och relationerna.”

I dag har skolorna, som också är grannar, ett tätt samarbete. Alla barn som börjar på Vita Vidderna har förtur till Vargen.

– Det vi ser är att friluftslivet och de gemensamma strapatserna påverkar gruppen och relationerna. Gruppen blir tryggare och barnen får mer studiero vilket är nyckelord för goda studieresultat.

Jörgen anser att alla skolor borde ha någon aktivitet att samlas kring, som konserter, skidresor eller fjällturer, som ger sammanhållning och gemenskap.

– Vi är övertygade om att goda relationer är nyckeln till trygghet och att allt hänger ihop.

Vargen drivs som aktiebolag, men har ingen storägare bakom sig. De tre delägarna

arbetar alla i skolan, som rektor, speciallärare och lärare, och deltar i den dagliga verksamheten.

– Vi har svårt att känna igen oss i debatten om vinstjakt. Däremot vet vi att en sådan här skola aldrig hade funnits om vi inte hade fått fria händer att styra och rekrytera, säger Jörgen.

Rävemåla friskola

RÄVEMÅLA FRISKOLA, i byn Rävemåla utanför Tingsryd, brottas med samma glesbygdsproblematik som många andra byar i landet, med avfolkning och vikande elevunderlag. Kommunen aviserade att skolan skulle läggas ner, och avvecklade en årskurs i taget.

DN-vargenravemalamorup

Jörgen Lindmark – Friluftsskolan Vargen, Henrik Nilsson – Rävemåla Friskola och Therese Mårtensson – Morups Friskola.

Men bygden ville inte bli av med sin skola, utan har på olika sätt kämpat i tio år för att bevara den. Nu har en förening lyckats ta över skolans lokaler och öppnar friskola här till höstterminen.

– Vi har ett livaktigt föreningsliv här i trakten, vi har 25 föreningar på våra 900 sockeninvånare. För oss är det självklart att engagera oss och lösa problem själva, när kommunen inte vill eller kan, berättar Henrik Nilsson, ledamot i skolans styrelse.

Fem behöriga pedagoger har anställts och skolan har renoverats och målats av de olika föreningarna i byn. 34 elever i år F–5 börjar i höst, och klasserna fylls på allt eftersom. De elever som skulle ha fått åka skolbuss till grannkommunen kan nu få stanna i sin egen by, och elever från närliggande orter och byar får närmare till skolan.

Skolan är en förutsättning för byns livskraft, menar Henrik.

– Tack vare skolan kan folk bo kvar här, handla i matbutiken och på macken, köpa hus och låna till husen på den lokala sparbanken, som också finns kvar i byn. Arbetstillfällen skapas och bygden lever vidare. Vi ser det som att allt hänger ihop, alla är beroende av varandra.

Skolan kommer att drivas som ett aktiebolag ägt av en ideell förening, och all eventuell vinst återinvesteras i skolan. Driftsformen är delvis inspirerad av Flyinge bygdebolag, där föreningar och bybor gick ihop i ett aktiebolag och byggde skola, bostäder och affär.

– Vi är visserligen en del av välfärdsdiskussionen, men vi är jättetydliga med att det är bygden och skolan som ska vinna, inte aktieägarna.

Morups friskola

MORUPS FRISKOLA i Morup utanför Falkenberg är en ekonomisk förening som drivs av en ideellt arbetande styrelse där alla har barn i skolan eller förskolan Vitsippan intill. Skolan startade 2002 och har i dag elever från förskoleklass till år 5, från och med hösten 2017 även till år 6.

– Vi är en liten skola med totalt omkring 60 elever, vilket är både bra och dåligt, berättar ordföranden Therese Mårtensson, som till vardags arbetar på grannbyns vårdcentral.

– Det som är bra är att vi kan hålla klasserna små, men vi blir också sårbara för minskat elevunderlag. Just nu ser vi ökat intresse för oss, många vill gärna ha sina barn på en lite mindre och lugnare skola.

Morups friskola har ingen särskild inriktning men satsar på bra mat och ekologiskt tänkande. Skolan har sin egen skolskjuts som hämtar barnen på avlägsna gårdar, elevhälsoteam med skolläkare och skolsköterska ett par timmar i veckan och en hönsflock som eleverna får sköta.

Föräldrarna förbinder sig till att storstäda skolan två gånger per år och vara med på fixardag en gång om året. Många föräldrar deltar också i styrelsearbetet någon gång under sina år på skolan.

– Fördelen med att ha föräldrar i styrelsen är att vi verkligen vill göra det så bra som möjligt för våra egna barn och personalen. Skolan är ju heller inte vinstdrivande utan alla pengar återinvesteras i verksamheten. Just nu planerar vi för en utbyggnad så vi får fler klassrum till våra blivande sexor, berättar Therese.

 

TEXT: Nella Bergström FOTO: Respektive skola

Artikeln är hämtad ur DN-bilagan Friskolor gör skillnad, 2017. Läs alla artiklar ur bilagan här.

Dela på Linkedin Dela på Facebook Dela på Twitter