Från en idé till Olympicaskolan

#

Det finns 790 fristående grundskolor i Sverige. En stor del av dem är startade av kvinnor i 50-årsåldern med en vision och en egen idé. En av dem är Lillemor Gunnarsson, vd på Olympicaskolan i Hedemora.

olympicaskolan

– Tanken att starta en friskola föddes under ett skidläger 1997. Vi höll till i gamla landstingslokaler och jag tänkte att här skulle vara perfekt för en skola. I början skakade många på huvudet åt idén men det gjorde mig bara ännu mer övertygad om att den skulle verkställas, berättar Lillemor Gunnarsson.

Lillemor Gunnarsson har ingen lärarbakgrund utan är i botten bioingenjör med högskolepoäng i idrott och hälsa, matematik och pedagogik. När hon bestämt sig för att starta en skola valde hon att genomföra rektorsutbildningen på Högskolan i Dalarna, parallellt med sitt vanliga heltidsjobb. Lillemors engagemang i skidklubben gjorde att hon kände många familjer redan och hon hade en tydlig vision om vad hon ville uppnå.

– Jag har också ett förflutet som aktiv socialdemokratisk lokalpolitiker och hade länge försökt driva igenom mina idéer om hur skolan skulle kunna bli bättre. Jag ville exempelvis att vi skulle jobba mer med lek, rörelse och friluftsliv, men det var mycket svårt att förändra skolan den politiska vägen.

Med en bakgrund i idrottsrörelsen ville Lillemor ta med sig de goda värdena därifrån till skolans värld.

– Det handlar inte bara om rörelse, utan lika mycket om kamratanda och respekt för andra människor. På Olympicaskolan kallar vi vårt arbetssätt för Yazuragi, vilket betyder inre harmoni. Det ger arbetsro för både elever och lärare.

När lokaler, personal och intresserade familjer var på plats år 1999 skickade Lillemor Gunnarsson in en ansökan till Skolverket och året därpå öppnades skola i landstingets gamla lokaler. I dag går 250 elever på Olympicaskolan och två förskolor är kopplade till skolan. Dessutom finns en liten skolenhet i Skålö, en by utanför Vansbro.

– Jag fick ett samtal från föräldrarna på den lilla skolan i Skålö som skulle läggas ned. De hade hört om Olympicaskolan och undrade om vi kunde ta över. Sedan dess har vi öppnat en förskola också. Det var en chansning. Jag köpte en tomt, byggde en villa och tänkte att om det inte funkar så kan jag ju alltid sälja villan. Men det har gått jättebra, idag har vi till och med kö till förskolan.

Varför väljer föräldrar Olympicaskolan?

– Det är väldigt blandat. Många vet att barnen hos oss får mycket hjälp och stöd och att vi har hög lärartäthet. Andra vill ha en annan chans. Det kan vara elever som det inte gått så bra för på någon skola eller som har blivit mobbade. En tredje grupp är de som väljer oss för skolans profil.

Hur fungerar samarbetet med kommunen?

– I dag fungerar samarbetet med kommunen väldigt bra. Vi ser inte varandra som konkurrenter utan som alternativ. Tillsammans bidrar vi till att utveckla skolan i kommunen.

Vem äger skolan?

– Det är jag som äger skolan och den drivs som ett aktiebolag. Det är den bästa formen att driva skola på och det ger bra insyn. Majoriteten av friskolorna i Sverige på grundskolenivå är startade av kvinnor i 50-årsåldern med en vision och en egen idé. Jag är en av dem.

Varför heter ni Olympicaskolan?

– Det var faktiskt de 28 elever som var med från allra första början och deras föräldrar som valde namnet. Vi samlade dem före skolstarten och så fick de rösta fram ett namn som de gillade.

Dela på Linkedin Dela på Facebook Dela på Twitter