Här står eleverna i centrum

#

DN-resurs

Hög personaltäthet, erfarna pedagoger och trygghet under hela skoltiden – betydelsefullt för alla barn och helt avgörande för barn med funktionsnedsättning. Följ med till två friskolor som har specialiserat sig på elever med autism!

PUSSELBITEN ÄR SKÅNES första icke vinstdrivande friskola, inriktad på elever med funktionshinder i form av autism. Här, i Dalby utanför Lund, finns fem pedagoger, två specialpedagoger, en logoped, 20 elever i år F–6 och fem elever i särskolan.

– Min egen son har funktionshinder och hade en illa fungerande skoltid. Jag beslöt mig därför för att starta Pusselbiten för 3,5 år sedan, berättar skolans grundare Navid Ghannad.

Här finns mer verksamhet än bara skola. Eleverna hämtas varje morgon i skolans egna bilar, vilket ökar tryggheten för föräldrar och barn. I lokalerna finns korttidsboende för de barn vars familjer behöver avlastning, vilket ger bättre utnyttjande av lokalerna. På så vis hålls kostnaderna nere. Skolan har också utbildningsverksamhet där experter håller föreläsningar om funktionshinder och lågaffektivt bemötande, vilka är öppna för alla intresserade och gratis för personalen.

Alla vinster återinvesteras i verksamheten och har till exempel just finansierat ett så kallat sinnesrum, där barnen kan varva ner och koppla av.

– Vi arbetar mycket med individuella lösningar för varje elev, berättar Navid.

– Vi drev ett projekt med stöd från Arvsfonden, där barnen fick sköta hundar som ett led i skolgången, och just nu får vi bidrag från Skolverket för att använda hästar i undervisningen. Autism leder ofta till språkstörningar eller dålig självkänsla, med hästarna lär eleverna sig nya ord och växer av att hantera de stora djuren.

”Vi satsar på erfarna
assistenter 
och lärare
vilket har varit en avgörande
framgångsfaktor för oss.”

Resultaten då? Enligt Navid gör barnen stora framsteg.

– Innan eleverna börjar hos oss är de ofta hemmasittare, som inte kommer iväg till skolan över huvud taget. Hit kommer de varje dag, är nöjda och glada och utvecklas.

Också föräldrarna är nöjda och skolan växer. Just nu står 140 familjer i kö och en filial till skolan ska öppna i augusti. Pusselbitens recept verkar fungera.

– De flesta av våra sexor når kunskapsmålen. Kommunen ordnar speciallösningar för högstadieeleverna när de lämnar oss, men några av våra barn kan till och med börja i vanlig skola efter åren hos oss. Det är vi stolta över!

DN-navidanders

Navid Ghannad och Anders Eriksson

Stöd och tydlighet

53 mil norrut, i Uppsala, ligger Kajans friskola. Skolan startade hösten 2010, också den efter att en grupp föräldrar var missnöjda med sina funktionsnedsatta barns skolgång. Tio barn i tioårsåldern blev pionjärer. I dag, sju år senare, har skolan 50 särskoleelever med autism och utvecklingsstörning, plus 30 elever i verksamhetens resursskola. Såväl elever som föräldrar är mycket nöjda enligt undersökningar, och flera barn står i kö.

– Vi har valt att vara transparenta och ha ett nära samarbete med föräldrarna, säger Kajans vd Anders Eriksson.

– Eftersom skolan tillkom som ett föräldrainitiativ föll det sig naturligt från början att inrätta ett föräldraråd, och det har vi fortsatt med. Föräldrarna är vår samtalspartner och vårt bollplank, blir delaktiga och känner sig sedda. Det har varit framgångsrikt att involvera dem, som ju sitter på massor av engagemang och kunskap om barnen.

Skolan samarbetar också med habiliteringen, barnens olika stödboenden, BUP och assistansutförare. Skolan blir lätt en isolerad ö, menar Anders, vilket Kajan försöker motverka genom att skapa breda samarbeten.

– Om alla som finns runt barnet, från familjen via skolan till övrigt nätverk, har samma bemötande och jobbar likadant, förenklas tillvaron för alla.

Kajan erbjuder skolgång från årskurs 1 upp till 21 års ålder, och har fritidsverksamheten i samma lokaler, även för högre årskurser. Barnen slipper stressande miljö och skolbyten vilket ger trygghet.

Kajan har också medvetet satsat på att rekrytera erfaren personal.

– Våra elever har funktionsnedsättningar som innebär att de behöver mycket stöd och tydlighet. Ofta tar skolor in unga elevassistenter som därmed får det svåraste uppdrag som finns i skolan, men vi satsar på erfarna assistenter och lärare vilket har varit en avgörande framgångsfaktor för oss. De har kompetensen att se och analysera elevens behov och därefter skapa en individuellt anpassad skolgång – på riktigt.

TEXT: Nella Bergström FOTO: Istock och respektive skola

Artikeln är hämtad ur DN-bilagan Friskolor gör skillnad, 2017. Läs alla artiklar ur bilagan här.

Dela på Linkedin Dela på Facebook Dela på Twitter