Hallå där Gudrun Rendling!

Hallå där Gudrun Rendling, förbundsjurist på Friskolornas riksförbund.

 

Gudrun_skuren

Med anledning av SVT:s satsning Morgans mission är frågan om mobbning mer aktuell än på länge. Hur kommer det sig att det är så här och att det får fortgå?

 

  • Den som visste svaret på det skulle nästan ha löst problemet! I stället ser vi att ärendena där Skolinspektionen riktar kritik mot skolors arbete mot mobbning och kränkande behandling bara ökar, nu till drygt 500 beslut per år.

 

Vad kan man göra för att stoppa det?

 

  • I samband med SVT:s satsning mot mobbning beskrivs på SVT:s hemsida att skolan behöver hitta en ”moralisk kompass” som alla ska använda sig av. Det är precis vad det handlar om! Det finns en mängd olika system och metoder. Skolverket har också bra allmänna råd och stödmaterial för arbetet mot mobbning och andra kränkningar. Men huvudsaken är att det finns ett genomtänkt förebyggande arbete som bygger på det gamla hjulet mål-uppföljning-analys och utvärdering-åtgärder-nya mål. Arbetet mot kränkande behandling ingår i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Alla som jobbar i skolan måste vara tydliga, hela tiden och om och om igen, med att det inte någonsin är ok att mobba. Här är skolledningen oerhört viktig, både genom att vara tydlig och genom att ge förutsättningar för personalen så att det ges tid för de här frågorna och att man inte ser genom fingrarna på problem för att man inte hinner eller orkar ta itu med dem.

 

Men är det alltid skolans ansvar att hantera mobbning? Mycket händer ju på elevernas fritid.

 

  • Man kan tänka att om mobbning sker utanför skoltiden så kan ju skolan inte förhindra det. Men de problem som uppstår vid mobbningen kvarstår ju när eleverna kommer till skolan och påverkar eleverna där, och då behöver alla arbeta för att lösa situationen även i skolverksamheten. Om eleverna mobbar varandra på fritiden så visar det ju också att skolans förebyggande åtgärder och värdegrundsarbete ändå inte bottnat hos eleverna.

 

Vem är det som är ytterst ansvarig?

 

  • Det är alltid huvudmannen som är ytterst ansvarig för arbetet mot kränkande behandling. Men alla ska ansvara på sin nivå för det arbetet. Därför finns också en tydlig kedja i skollagen kring ansvaret, där all personal ska informera rektor när man fått kännedom om kränkningar, och rektor ska i sin tur alltid informera huvudmannen, dvs styrelsen för skolan. Det händer att det glöms bort att skyndsamt informera huvudmannen om kränkningar, eftersom de oftast hanteras på skolan. Men huvudmannen som ska se till att det finns resurser och rätt förutsättningar för arbetet mot mobbning och det är också huvudmannen som får kritik och ytterst kan bli skadeståndsskyldig om skolan inte gör sitt jobb på det här området.

 

Finns några bra exempel på arbetet mot mobbning bland de fristående verksamheterna?

 

  • Det finns många goda exempel på skolor som arbetar på ett riktigt bra sätt mot mobbning och det kan vara svårt att peka ut någon särskild. Men Hudikskolan i Hudiksvall har tidigare fått beröm för sitt arbete av Skolinspektionen. T.ex. sa Lena Lingman som är rektor på Hudikgymnasiet så här: ”Bland det viktigaste som finns om man ska nå bra resultat är att alla inblandade är klara över ansvarsfördelningen oavsett hur den ser ut. Det gäller att eliminera ”någon-annan-syndromet”. På vår skola skulle ingen vuxen någonsin kunna komma undan med att det inte är mitt ansvar om någon elev skulle fara illa. Våra värderingar och de beteenden de kräver eliminerar sådant. Sen är det ändå viktigt att det är uttalat vem som gör vad, vem som ska kontakta vem och vem som sitter på det yttersta ansvaret och alltså ska se till att det finns förutsättningar för att göra ett bra jobb.”
Dela på Linkedin Dela på Facebook Dela på Twitter