Faktagenomgång: Har svensk skola blivit mer segregerad?

Hur ser det ut idag när det gäller segregationen (hur mycket elevsammansättningen baserat på socioekonomisk bakgrund varierar mellan skolor) i svensk skola?

  • PISA 2018 – Sverige ligger på 14 procent (13,3 2015) vilket är lägre än OECD genomsnittet på 24 (23,5 2015), måttet fanns inte i PISA 2012. Det innebär att Sverige, tillsammans med Danmark, är det land som har 4:e ”bästa blandningen” av elever i sina skolor. Detta innebär dock inte att det inte finns skolor som har en stor andel elever med utländsk bakgrund från lågutbildade hem. Det gäller framförallt kommunala skolor där boendesegregationen får fullt genomslag. Värt att påpeka att de nordiska länderna, till skillnad från de flesta andra, har en sammanhållen grundskola och de flesta 15 åringar går där beroende på skolstartsåldern.

 

Hur ser det ut idag när det gäller skolsegregationen i form av skillnader i resultat mellan skolor, den sk mellanskolvariationen?

  • PISA 2018- Sverige ligger även här bra till jämfört med OECD-länder. Den sk mellanskolvariationen ger ett mått på hur stor skillnaden är i resultat mellan skolor i ett land. Där ligger Sverige på 16 procent (16 2015) vilket är betydligt under OECD-genomsnittet som är 30 (30,3 2015). 7 OECD-länder har mindre skillnad än Sverige. Vi kan se att det finns en ökad kvalitetsskillnad mellan skolor. Frågan är vad den beror på?

Hur ser det ut idag när det gäller hur svensk skola över lag presterar i förhållande till andra OECD -länder?

  • PISA 2018- Svenska 15-åringar presterar över OECD-genomsnittet inom svenska, matematik naturvetenskap. Det är något bättre än förra mätningen, men den relativa förbättringen som Sverige gjort i uppmätta poäng ska värderas i ljuset av att OECD-genomsnittet sjunkit i uppmätta poäng. Men det svenska kunskapsraset i förhållande till OECD har inte fortsatt. Men tittar vi på hur stor andel av de svenska 15-åringarna som inte klarar OECD:s lägsta prestationsnivån så visar det att det återstår mycket för att höja kunskapsresultaten.
    • Läsförståelse 18% av eleverna är lågpresterande (18% 2015)
    • Matematik 19 % av eleverna är lågpresterande (21% 2015)
    • Naturvetenskap 19 % av eleverna är lågpresterande (22% 2015)
  • Samtidigt har andelen högpresterande elever ökat i matematik och i läsförståelse.

 

För att citera ur Skolverkets rapport om PISA (s 38-39):

”Sverige ett genomsnittligt land utifrån PISA:s likvärdighetsindikatorer

För Sveriges del gäller att:

  • Andelen elever som inte når upp till nivå 2 i läsförståelse är lägre än genomsnittet för OECD.
  • Betydelsen av socioekonomisk bakgrund ligger på OECD­genomsnittet för samtliga 3 indikatorer (effekt, styrka och resilience).
  • Effekten av skolors socioekonomiska sammansättning skiljer sig inte från OECD­genomsnittet.
  • Spridningen i skolors socioekonomiska sammansättning (skolsegregationen) är lägre i Sverige än i OECD som helhet.
  • Den totala variationen i resultat i läsförståelse ligger över OECD­genomsnittet.
  • Mellanskolvariation är lägre än OECD­genomsnittet.

Av dessa åtta indikatorer uppvisar Sverige således bättre värden än OECD­genomsnittet på tre indikatorer, sämre på en indikator och slutligen på OECD nivå på övriga fyra. Sammantaget framstår Sverige som ett genomsnittligt OECD­land när det gäller dessa aspekter av likvärdighet, vilket också rangordningen i Tabell 3 indikerar. Denna bedömning håller även när motsvarande likvärdighetsindikatorer för matematik och naturvetenskap analyseras.”

Skolverket konstaterar också i sin PISA rapport 2018 att den genomsnittliga nivån på elevernas kunskapsnivå i läsförståelse inte skiljer sig signifikant från PISA 2000. Men att det finns en större spridning mellan elevers resultat nu jämfört med då.

När det gäller resultaten i matematik och naturvetenskap så är resultaten 2018 nära de som var 2003 (första gången som matematik mättes) och 2006 (första gången som naturvetenskap mättes). Det vill säga resultaten 2018 är i stort sett på samma nivå som före nedgångarna 2009 och 2012.

Vad är det viktigaste målet för svensk skola?

  • Goda studieresultat för så många som möjligt?
  • ”Rätt blandning av eleverna”?

Svaret på frågan är förmodligen att man vill åstadkomma båda delar, eller i vart fall en skola som inte riskerar att öka klyftorna i samhället. Samtidigt hävdar alla partier att man inte vill avskaffa skolvalet, några talar om att ”korrigera” det så att det blir en ”rätt blandning av elever”. Vad är ”rätt blandning” i landet som har OECD:s fjärde ”bästa blandning av elever?”.

Går det? Blir det bättre blandning om platserna lottas? Genom att förbjuda kö till friskolor? Kan enskildas ”felaktiga val” korrigeras genom lottning?

 

Dela på Linkedin Dela på Facebook Dela på Twitter