En bra skola börjar i klassrummet

#

En bra skola börjar i klassrummet

Samarbete och tydliga visioner är viktiga framgångsfaktorer inom skolan. Samtidigt finns det mer att lära.

Samarbete och tydliga visioner är viktiga framgångsfaktorer inom skolan. Samtidigt finns det mer att lära.

En skola i fritt fall. Så kan det låta i debatten, men Maria Jarl, forskare vid Göteborgs universitet, vill nyansera bilden. I en aktuell studie har hon, Klas Andersson och Ulf Blossing visat att det finns skolor där utvecklingen har gått i motsatt riktning.

– Vi måste lära av dem, säger hon.

Studien jämför åtta skolor där elevernas bakgrund liknar varandra. På hälften av skolorna har det genomsnittliga meritvärdet stadigt gått ner under en 14-årsperiod. På de fyra andra har det kontinuerligt ökat. Enligt forskarna finns förklaringen i skolornas organisation.

– På de framgångsrika skolorna står elevernas lärande i centrum och man anpassar

undervisningen efter deras behov. Man har tydliga sätt att följa upp elevernas utveckling och delar resultatet med varandra, säger Maria Jarl.

Skolorna med sjunkande resultat saknar denna samarbetskultur och samsyn. Där tar varje lärare ansvar för sitt eget arbete och sin egen klass. Många gånger förklarar man också sina problem med faktorer utanför skolans väggar.

DN-jarljordahlockert

Maria Jarl, Henrik Jordahl och Björn Öckert

– Det handlar inte så mycket om hur skolan kan förändra sin verksamhet för att det ska gå bra för alla elever, utan man menar att det är elevernas förutsättningar som är orsaken till resultatet, säger Maria Jarl.

Många studier visar att bra elevresultat hänger samman med god styrning och ledning av skolan. Sådant har friskolor visat sig vara bättre på, enligt Henrik Jordahl, docent och programchef på Institutet för näringslivsforskning.

– Det verkar hänga samman med att friskolerektorer har en tydligare vision av var skolan ska vara om fem år, säger han.

Ofta lider kommunala skolor också av ryckigare styrning med politiska mål som drar fokus från kärnverksamheten, som att föräldrar inte ska köra bil till och från skolan eller att all skolmat ska vara ekologisk.

– Målen kan vara bra, men det kan bli för mycket om man ständigt har sådana att arbeta med, säger Henrik Jordahl.

Information om en skolas prestationer kan vara ett bra sätt att stimulera utbildningskvalitet, men det kräver mer rättvisande kunskapsmått.

– Det finns inget riktigt ankare för kunskapsmätning i Sverige. Om man tar del av en skolas resultat vet man inte vad det grundar sig på. Handlar det om generös betygssättning, att skolan har elever som skulle ha presterat bra oavsett vilken skola de går på, eller att eleverna har gått på just den här skolan? Det är det sista som är intressant att komma åt, säger Henrik Jordahl.

Det finns mycket vi inte vet om skolan, vilket Björn Öckert, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), håller med om. Han ser gärna att forskningen är med tidigt vid reformer för att kunna följa och utvärdera utvecklingen över tid.

– Det görs väldigt många okontrollerade experiment inom skolan. Givetvis görs de med goda avsikter, men på ett sätt som vi inte kan lära oss något av.

I en stor studie där Björn Öckert medverkade framgick att de sjunkande resultaten inom skolan började före de stora 90-talsreformerna. Däremot gick det inte att slå fast om reformerna förstärkte eller försvagade utvecklingen.

– Det finns studier som visar på små positiva effekter av friskolor.

Men vad det beror på är inte fastställt. Att lärartätheten påverkar resultaten råder det däremot inga tvivel om. Ju mindre undervisningsgrupper, desto bättre går det för eleverna. Den som går i en liten klass får till och med högre lön som vuxen, uppger Björn Öckert.

– I grunden tror jag att en bra skola börjar i klassrummet med en kompetent lärare, men vi vet förvånansvärt lite om vilka egenskaper en sådan lärare ska ha och vilka undervisningsmetoder som fungerar. Vi måste skaffa oss bättre förutsättningar för att kunna förstå vad som fungerar i skolan.

TEXT: Johan Bentzel

Artikeln är hämtad ur DN-bilagan Friskolor gör skillnad, 2017. Läs alla artiklar ur bilagan här.

Dela på Linkedin Dela på Facebook Dela på Twitter