”Älghults friskola hade aldrig funnits med ett kommunalt veto”

#, #

ulrika_nyEtt kommunalt veto skulle framför allt drabba små byskolor på landsbygden. Om tanken är att sätta stopp för det som Socialdemokraterna anser vara en överetablering i storstäderna är de helt fel ute. Det menar Ulrica Bennesved  på Älghults friskola.

– Vi är en ganska typisk fristående byskola. När kommunen ville lägga ned skolan för att spara pengar försökte vi först övertala politikerna att tänka om, men vi insåg till slut att det var lönlöst. Då bildade vi en ekonomisk förening och påbörjade en lång process med att ansöka om att få starta en friskola, berättar Ulrica Bennesved på Älghults friskola.

Engagemanget för att starta en fristående skola i Älghult, ett småländskt samhälle med 500 invånare, var brett. Olika arbetsgrupper bildades och en insamling för att köpa loss skolbyggnaden startade. Föreningen lyckades snabbt samla ihop 250 000 kronor, varav 70 procent kom från privatpersoner.

– Från början var syftet att behålla en skola i byn. Med facit i hand vet vi att vi borde ha gjort detta för länge sedan. I dag har vi en bättre skola, med egen ekonomi som gör att vi kan göra andra prioriteringar. I praktiken innebär det till exempel att vi har högre lärartäthet än i de kommunala skolorna. Skolinspektionens rapport som kom nyligen bekräftar att vår skola är riktigt bra.

Hur reagerade kommunen när ni ansökte om att starta friskola? 

– Godkännandet från Skolverket kom i början av mars 2006 och då blev det ett väldigt liv. Detta var inte vad kommunpolitikerna ville. De tyckte att vi förstörde deras budget och hade ingen förståelse alls för att ett antal skattebetalare ville sätta sina barn i en fristående skola. Kommunen pratade om friskolans elever som en kostnadspost, men faktum är att barnen hade kostat någon annanstans också.

Men kommunen överklagade inte Skolverkets beslut?

– Det var en rösts majoritet från att överklaga beslutet. Kommunen hade visserligen inte kunnat stoppa myndighetens beslut, men ett överklagande hade fördröjt processen och i praktiken omöjliggjort en uppstart i augusti. Nästa steg var att rekrytera lärare och i juli fick vi tillgång till lokalerna och kunde påbörja renoveringen. Ett 70-tal människor ägnade stora delar av sin semester till att arbeta ideellt för att skolan skulle kunna öppna i augusti.

Hade Älghults friskola funnits om kommunen hade haft vetorätt?

– Absolut inte. Älghults friskola hade aldrig funnits med ett kommunalt veto. Om tanken med det kommunala veto som Socialdemokraterna nu föreslår är att sätta stopp för – vad de anser vara – en överetablering i storstäderna så är de helt fel ute. Det skulle framför allt drabba små skolor på landsbygden. I större kommuner behövs fristående förskolor och skolor för att fylla kommunens behov, men i många små kommuner ses friskolorna som en kostnad. Hur tänker man, ska familjer behöva flytta till storstäderna för att kunna välja skola?

Hur funkar samarbetet mellan skolan och kommunen idag?

– Mycket bättre, men det finns mycket kvar att jobba på. Alltjämt är det som att kommunen inte ser barnen som går på vår skola som kommunens barn.

Älghult skola är en F-6-skola med 55 elever och en förskola. Här kan du läsa mer om skolan.

Här kan du läsa mer om processen med att ansöka om att starta en fristående skola.

Dela på Linkedin Dela på Facebook Dela på Twitter